Registret som visar spridningsvägar

Det finns många teoretiska modeller för hur nya behandlingsmetoder sprids i vården. Men tack vare det svenska Riks-Strokeregistret kan man se hur de sprider sig i praktiken.

Ett Vinnvård-projekt ska nu kartlägga hur spridningen sker i landet och framförallt varför den ser ut som den gör. Arbetet är en del i ett EU-finansierat projekt som ska visa hur vetenskapliga framsteg omsätt i klinisk praxis

2003 godkände Läkemedelsverket propplösande trombolysbehandling vid stroke. Därefter gavs denna prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokebehandling, en inte alldeles okontroversiell rekommendation eftersom behandlingen kan utlösa blödningar i hjärnan.

Marie Eriksson, projektledare för Vinnvård -projektet InUt: Att införa nya och utmönstra förlegade metoder. Vad fungerar och hur påverkas hälso- och sjukvårdens kvalitet, spelar på sin dator upp en powerpoint-presentation som visar hur behandlingen spred sig över landet år för år fram till i dag. Där kan man exempelvis se att Norrbotten från att ha varit trögstartade snabbt gick till att bli ett av de landsting som flitigast använde trombolys-behandling. Man kan också se att Blekinge landsting var långsammast med att nå upp till den nivå som i dag i stort gäller för hela landet, att runt sex procent av strokepatienterna får trombolys-behandling.

– Tack vare denna kartläggning vet vi vad ska leta efter. I det här fallet exempelvis vilka strategiska beslut som fick Norrbotten att vid en viss tidpunkt börja använda metoden mycket flitigare och varför andra var långsammare, säger Marie Eriksson.

Riks-Strokeregistret infördes 1994 och täcker drygt 80 procent av de strokefall som kommer till sjukhus. Tack vare det svenska Riks-Strokeregistret, som är störst i världen, blir det möjligt att se vilken behandling patienterna får i de olika landstingen, ner på sjukhusnivå. Arbetet leder bland annat fram till en årlig rapport, där de 78 deltagande sjukhusen får läsa hur de deras metoder, medicineringar och annat förhåller sig till andra sjukhus i landet.

Det finns ett antal liknande register för andra sjukdomar, men stroke är en bra sjukdom för den som vill studera hur vården fungerar, enligt Marie Eriksson.

– Det är en sjukdom som kräver beslut på flera nivåer; nationell nivå, organisatorisk nivå och patientnivå. Det är också en komplicerad vårdkedja med akutvård, slutenvård och primärvård.

Genom att studera fem olika områden vill nu projektet få svar på vad som karaktäriserar de sjukhus eller landsting som snabbt lyckas införa nya verksamma metoder eller snabbt gör sig av med verkningslösa metoder. De fem områden är:

1. Införandet av det trombolys-behandling, som berättats om ovan.

2. Vad som styr införandet av strokeenheter vid sjukhusen och hur många av strokepatienterna som hamnar på en sådan enhet. Alla gör inte det, trots att det råder enigheten om att de borde göra det.

3. I vilken takt utrangeringen av det propplösande läkemedlet Heparin skedde i olika landsting, efter att det visat sig vara overksamt mot stroke samtidigt som det ökade risken för blödningar i hjärnan.

4. Att via samkörning av läkemedelsregister se vilka mediciner som skrivits ut och vilka mediciner patienterna hämtat ut, något som kan ge indikationer på om större resurser borde satsas på patientinformation.

5. Hur behandlingar med lipidsänkande statiner sprids och vilken effekt de har i klinisk praxis.

Arbetet är en del av ett EU-projekt vars mål är att skapa ett enhetligt europeiskt bedömningssystem – ett European Implementation Score – för att bedöma hur framgångsrikt vetenskapliga framsteg omsätts i klinisk praxis sett till kvalitet, implementeringsprocess och patientnytta.

På den europeiska arenan är Umeåforskarna, eftertraktade medarbetare i många forskningsprojekt.

– Genom att vi kan bidra med fakta från Riks-Stroke så bjuds vi in att delta i arbete som utförs av Europas forskningsexpertis, säger Marie Eriksson.

När projektet är klart så hoppas Marie Eriksson att man ska kunna visa på hur kunskaper sprids och att man hittat praktiska metoder som faktiskt fungerar för implementering av metoder och behandlingar.

– Och så hoppas vi att framtagningen av ett European Implementation Score är klart så att vi kan jämföra oss med Europa. För precis som det är intressant att se hur sjukhusen ligger till på en nationell nivå så är det spännande att se hur vi ligger till på en europeisk nivå.