Vårdval – utvärdering och utvecklingsstöd
Vilka val ger vårdvalet?

Den traditionella svenska primärvårdsmodellen med områdesansvar och offentligt anställda allmänläkare är ovanlig i ett internationellt perspektiv. Nu när vårdval införs i primärvården väljer dock många landsting att införa en modell som i flera avseenden liknar den gamla.

Många landsting och regioner har redan infört vårdval i primärvården och från och med 2010 blir det obligatoriskt för alla. Men med befolkningens rätt att välja vårdenhet följer också en mängd frågeställningar. Hur ska man förhindra att vårdgivare ägnar sig åt ”cream skimming” – det vill säga riktar in sig på socioekonomiskt starka grupper med förhållandevis ”lätta” sjukdomar och väljer bort exempelvis multisjuka äldre? Vilka faktiska möjligheter har befolkningen att välja och vad avgör hur de väljer? Och vilka effekter har vårdvalet på primärvårdens organisation? Dessa och många andra frågor ska projektet ”Vårdval i primärvården – uppföljning och utvecklingsstöd” försöka svara på.

Forskarna har inledningsvis studerat de skillnader och likheter som finns mellan de olika vårdvalsmodellerna i Stockholm, Skåne, Västra Götalandsregionen, Östergötland, Kronoberg, Halland och Västmanland. Man kan konstatera att den som används i Stockholm sticker ut i förhållande till de övriga.

- Stockholmsmodellen liknar mer de modeller som finns i utlandet med fokus på husläkarmottagningar, besöksersättning och förhållandevis litet kostnadsansvar. Primärvården i de övriga regionerna och landstingen är mer sammanhållen, har större enheter med större resurser, fast vårdpeng och ett större kostnadsansvar – det vill säga den är mer traditionell ur ett svenskt perspektiv, säger Anders Anell, projektledare.

Nu ska projektet utreda konsekvenserna av de olika modellerna och se vilka problem och möjligheter som eventuellt kan kopplas till olika incitament. En del i detta är att studera hur befolkningen utnyttjar sin valmöjlighet.

- Det är ju viktigt att befolkningen utnyttjar sin rätt att välja annars fungerar inte konkurrensen som det är tänkt och det finns risk för sämre vård på grund av ekonomiska incitament, menar Anders Anell.

Nästa steg i projektet blir att titta på implementering och förändrad styrning. Hur utövar till exempel landstinget sitt inflytande som ägare och hur hanteras över- och underskott bland offentliga vårdenheter?

Totalt består projektet av sex delprojekt. Ett handlar om vilka effekter som vårdvalet får för befolkningens vårdkonsumtion och vilka redskap som kan användas för att främja en rättvis och jämlik vård. Ett annat fokuserar bland annat på vårdenheternas chefer.

- Vårdval leder till att primärvården måste marknadsföra sig bättre och erbjuda en bättre tillgänglighet. Detta ställer nya krav på cheferna i vården. Vi kan redan nu se förändringar i form av till exempel utökade öppettider, inbjudningar till Öppet Hus, informationsträffar och liknande, säger Anders Anell.

Han vill gärna slå ett slag för de sammanfattningar av utvärderingar som projektet gör, och som finns på www.lri.lu.se/en/research/healtheconomics/programs

- Alla regioner och landsting gör ju sina utvärderingar men här finns kortare sammanställningar av resultaten som kan vara intressanta att ta del av.

Projektet är ett samverkansprojekt mellan Lunds universitet och Landstinget Halland, Region Skåne samt Västra Götalandsregionen.

text: Catharina Bergsten