Vetenskaplig utvärdering av utvecklingsarbete

Det kallas ”the knowing-doing-gap”. Det är när alla vet vad de ska göra, men det ändå inte blir gjort. Inom vården blir resultatet att många patienter inte får den behandling eller det bemötande som de borde få. Vinnvård-projektet ”Bridging the gaps”, som leds av Landstinget i Jönköpings län, ska försöka hitta orsaker till denna klyfta mellan kunskap och handling och vidareutveckla metoder för att bygga broar över gapen.

All sjukvårdspersonal känner till vikten av att tvätta sig med bakteriedödande handsprit för att minska risken för att infektioner sprids. Ändå görs det för sällan, det finns siffror som visar att det bara görs i runt 60 procent av den omfattning som det borde göras. Det är ett enkelt exempel på klyftan mellan kunskap och handling inom vården.

Bygga system och metoder
Nu ska en grupp forskare från de fyra fackhögskolorna i Jönköping, universiteten i Växjö, Uppsala och Linköping samt Dartmouth Medical School i USA försöka förstå varför det blir så och sedan bygga system och metoder som säkrar att kunskap omsätts i praktisk handling.

– Kunskapsmassan och komplexiteten i vården ökar med en enorm hastighet, tänk bara på hur man lyckats höja överlevnaden med nya behandlingsmetoder inom exempelvis cancervård eller hjärtinfarkter. Utvecklingen gör att en enskild person inte kan hålla allt i huvudet. Då behövs det fungerande system som stöd för beslutsfattare på alla nivåer, säger Boel Andersson-Gäre, barnläkare och projektledare för Bridging the Gaps.

Men för att komma dit krävs mer kunskap, bland annat om hur beslut når ut till verksamheterna och hur olika professioner samverkar runt patienten och anhöriga. Därför ska organisations-, ledarskaps-, kvalitets- och omvårdnadsforskare, pedagoger och medicinska forskare titta på ett antal faktorer som har betydelse för hur kunskap sprids och omsätts i verksamheterna.

– Vi ska bland annat studera hur man genom ett förnyat ledarskap kan stödja alla i verksamheten till att åstadkomma ”bästa möjliga” för de patienter man är till för. . Men lika viktigt är att se hur man kan lära av varandra genom att bättre tillvarata och sprida de kunskaper som finns ute i verksamheterna, säger Boel Andersson-Gäre.

Öppna jämförelsetal
Effektivitet, behandlingsresultat och andra nyckelfaktorer inom vården redovisas allt oftare i öppna jämförelsetal för att patienter, landstingsledning och skattebetalare ska kunna jämföra hur olika delar av vården fungerar jämfört med andra landsting eller inom ett landsting. Detta kan vara en av vägarna att identifiera gap och sedan genom systematiska förbättringsmetoder överbrygga klyftan mellan kunskap och handling, likväl som det blir ett sätt att sprida kunskap, säger Boel Andersson-Gäre. Därför ska forskargruppen inom Bridging the gaps också studera hur de öppna mätetalen påverkar besluten inom vården.

– Att man satt fokus på öppna mätetal kan innebära bättre vård, landstingsledningarna kan inte längre bara titta på pengar utan måste också se till resultat. Vi vill se vad som händer inom ledningsfunktioner på olika nivåer när de studerar mätetalen och vilka mätetal de tittar på. Det finns en risk att man fokuserar på det som är lätt att mäta, som mediciner och ingrepp, men att man lägger ner mindre kraft på saker som är svårare att mäta som patientupplevelser eller hur psykiatrin fungerar, säger Boel Andersson-Gäre.

Större kunskap leder till patientnytta
Ett sätt att få höja kunskapsnivån är att fråga patienterna och sprida svaren. Vid Magtarm-mottagningen på Höglandssjukhuset i Eksjö arbetar Martin Rejler, doktorand och specialist i internmedicin, med enkätundersökningar bland mottagningens patienter. Resultatet vill han lägga in i en värdekompass där axlarna ”resultat”, ”livskvalitet”, ”service” och ”ekonomi” mäts. En del av faktainsamlingen kommer från den årskontroll via telefon som efter patienternas önskemål ersatt det årliga återbesöket.

– Utifrån jämförande studier vid andra sjukhus ger vi då patienter beslutunderlag för att välja vårdställe och vi ger sjukhusledningen uppgifter som visar om vi gör ett så bra jobb som är möjligt, säger han.

Han ger en enkel demonstration hur större kunskap leder till patientnytta:
– Alla jag intervjuat upplevde gastroskopin som mycket obehaglig och smärtsam. Därför kräver vi nu att patienterna ska erbjudas lättare narkos, och genom att vi har så stark dokumentation av problemet så får vi gehör för vårt krav.

Samverkan forskare-praktiker
Allt arbete inom Bridging the gap sker i en interaktiv forskningsmodell med ett ständigt kunskapsutbyte mellan forskare och praktiker.

– På så sätt får forskarna ta del av praktikernas perspektiv, vilket gör att de får bättre kunskaper om vården och kan därmed ställa rätt frågor i sin forskning. Praktikerna kan samtidigt se på sin verksamhet från forskarnas perspektiv och lär sig se på sitt arbete med en utomståendes blick och olika kunskapsperspektiv, säger Boel Andersson-Gäre.

– För att fördjupa samarbete ska vi också skapa en gemensam forskarskola för utbyte av kunskaper mellan forskarna och mellan forskning och verksamhet.

Resultatet av forskningsprojektet ska förutom i avhandlingar och vetenskapliga tidskrifter bland annat redovisas vid två årliga konferenser, Mikrosystemkonferensen och Utvecklingskraft, som arrangeras av landstinget i Jönköpings län.

Text: Tomas Eriksson